Centrum för forsknings- & bioetik (CRB)

Dataskydd i praktiken – svenska perspektiv

2016-09-26

Lagstiftningsarbetet med att ta fram en dataskyddsförordning inom den Europeiska unionen har nu avslutats sedan förordningen beslutades i april nu i år. Aktiviteten i regeringskansliet har dock inte avstannat. Här kommenterar Anna-Sara Lind följderna för Sverige.

Anna-Sara LindPersonuppgiftsbehandling kommer som vi sett i tidigare nummer av Nyhetsbrevet, fortsatt att vara tillåtet. Men i vilken utsträckning och under vilka omständigheter? Vilka nya begränsningar kan uppkomma?

Den svenska regeringen är inriktad på att undersöka gränserna för dataskydd och har beslutat tillsätta flera utredningar. Fram till slutet av 2017 kommer åtminstone fem utredningar att leverera rapporter som har stor betydelse för forskning och hälsa då regeringen bett om grundliga analyser. Dataskyddsutredningen har fått till uppgift att föreslå ett övergripande regelverk som krävs för att svensk rätt skall vara förenligt med dataskyddsförordningen. Då utredningen har ett brett och allmänt uppdrag har regeringen också tillsatt flera mer specifikt inriktade utredningar. En av dessa har fått i uppdrag att föreslå kompletterande regler i fråga om personuppgiftsbehandling för forskningsändamål. Detta uppdrag är synnerligen betydelsefullt eftersom dataskyddsförordningen lämnar ett visst spelrum för nationell lagstiftning. Forskning i praktiken star också i fokus för en annan utredning som har till uppgift att arbeta med de lagrum som har bäring på forskning, etik och kliniska prövningar i hälso- och sjukvård. Eftersom dataskyddsförordningen är brett formulerad och har effekter även på forskning så måste denna utredning också ta dessa frågor i beaktande.

Instruktionerna till utredningen om en ändamålsenlig reglering av biobanker understryker behovet av att utreda vilka konsekvenser dataskyddsförordningens ikraftträdande får. Detta måste tas i beaktande när nya biobanksregler skall antas. Det skall också tilläggas att ännu en utredning analyserar hur personuppgiftsbehandling bör ske inom de områden Socialdepartementet ansvarar för och hur de regler som hanterar detta kan komma att ändras.

Avslutningsvis bör det också noteras att Justitiekanslern fått i uppdrag att föreslå hur skyddet för den personliga integriteten kan stärkas i Sverige.  En fråga som hon skall undersöka är hur en ny myndighet bäst kan ges i uppdrag att ha ansvaret för tillsynen över all eller delar av personuppgiftsbehandling. Den nya dataskyddsförordningen ställer högre krav på en sådan myndighet och Sverige måste förbereda sig i denna fråga i syfte att förverkliga och respektera förordningen. Justitiekanslerns utredning presenteras när detta nyhetsbrev går till tryck.

Vi kan konstatera att regeringen visar stort engagemang för dessa frågor som i delar är svagt eller ofullständigt hanterade i svensk rätt idag. Vi kommer så klart att fortsätta följa hur den juridiska ramen för hälsa och biobanksfrågor utvecklas framöver.

Anna-Sara Lind

More biobank related news