Vilken nytta har patienten, doktorn och sjuksköterskan av den medicinska etiken? 2001
Det tredje årliga nationella forskarsymposiet om Biomedicin, Etik och Samhälle, med inledningar av Kajsa Giesecke, Etienne Glaser, Kerstin Hagenfeldt, Viggo Junkes, Lennart Nordenfeldt & Peter Sjökvist hölls den 28-29 maj 2001 i Sandhamn.
Inledning
Ämnesområdet biomedicin, etik och samhälle har fått en vid definition och inbegriper studium av värderingar, värden och normer i relation till biomedicinsk forskning och verksamhet.
Den medicinska etiken har en självklar plats i hälso- och sjukvårdens vardag. Den har också utvecklats till en egen akademisk disciplin. Detta är en positiv utveckling, men vilken förankring har den medicinska etiken (både läkarens och den professionella etikerns) hos patienter och allmänheten? Det blidas allt fler etiska råd och kommittéer — mår patienterna bättre av det? Innebär en starkare accentuering av patientens rätt och mindre utrymme för professionens bedömningar mindre eller större etiska risker för patienten? Vilka är grunderna för läkarnas och sjuksköterskornas etik?
Program
Med utgångspunkt från fem inledningar syftade symposiet till att få till stånd en självkritisk, utvärderande och konstruktiv diskussion om den medicinska etikens grunder och effekter. Till symposiets andra dag inbjöds forskare från Skandinavien att presentera forskningsprojekt, forskningsresultat, projektidéer eller viktiga frågor som behöver beforskas. Under symposiets andra dag presenterades elva abstracts och en poster.
Arrangörer
Det tredje årliga nationella forskarsymposiet om Biomedicin, Etik och Samhälle arrangerades med stöd av Cancerfonden, Vetenskapsrådet och Vårdalstiftelsen
Inledningar
Mats G. Hansson:
Forskningsprogram i Biomedicinsk etik
Kajsa Giesecke och Peter Sjökvist:
Beslut om begränsad behandling på IVA
Kerstin Hagenfeldt:
Vad har doktorn för nytta av den medicinska etiken
Lennart Nordenfelt:
Den filosofiske etikerns betydelse för det konkreta vårdarbetet
Pesentationer
Mia Svantesson:
Beslut om livsuppehållande behandling — om läkares beslutsprocess
Marie Chenik:
Sjuksköterskor med speciellt ansvar för etikarbete inom Stockholms läns landsting
Gun Bäckman och Ulla Olsson:
Hur skall ämnet medicinsk etik förmedlas på en grundutbildningsnivå så att det ömsesidigt gagnar mötet mellan den blivande yrkesutövaren i vård och patienter, anhöriga samt övrig personal i verksamheten?
Gunilla Berglund och Karin Nordin:
Patienters upplevelser och psykiska reaktioner relaterat till kognitiv copingstil
Ulrik Kihlbom:
Principer och dygder som grund för en rimlig vårdetik?
Göran Lantz:
Vem kan ge lösningen på ett moraliskt problem?
Mats G. Hansson:
Etikronder som ett sätt att lyfta fram etisk praxis
Åsa Kettis Lindblad och Lena Lundberg:
En empirisk undersökning om informerat samtycke
Stellan Welin:
Etik och humana embryonala stamceller
Ulrika Winblad Spångberg:
Läkarnas förändrade roll i ett sjukvårdssystem med utvecklade patienträttigheter
Posterpresentationer
Mer information:
Centrum för forsknings- och bioetik
Uppsala Science Park
SE-751 85 Uppsala
Fax +018 50 64 04
Josepine Fernow, koordinator, josepine.fernow@crb.uu.se
Share |
