Retrospective DNA technologies and integrity for historical persons
This PhD project investigated the question whether or not dead people in general, and historical persons in particular, can be harmed. With the substantial successes of DNA technology it is now possible to acquire genetic information from very old DNA.
DNA-analysis could help to answer questions regarding historical persons, for example whether or not Queen Christina of Sweden was a pseudo-hermaphrodite. Should the dead be respected in these situations or are we free to satisfy our curiosity? What duties (if any) do we have vis-à-vis the dead and what would be the basis of these duties?
Publications
Masterton M, Duties to Past Persons: Moral Standing and Posthumous Interests of Old Human Remains, doctoral thesis, Acta Universitatis Upsaliensis, 2010.
Masterton M, Hansson MG, Höglund AT, In search of the missing subject: narrative identity and posthumous wronging, Studies in History and Philosophy of Science Part C: Studies in History and Philosophy of Biological and Biomedical Sciences, 2010;41(4):340-346.
Masterton M, Hansson MG, Höglund AT, Helgesson G, Can the Dead be Brought into Disrepute? Theoretical Medicine and Bioethics, 2007;28:137-149.
Masterton M, Helgesson G, Höglund AT, Hansson MG, Queen Christina's moral claim on the living – justification of a tenacious moral intuition, Medicine, Health Care and Philosophy, 2007;10:(3): 321-327.
PhD student
Malin Masterton's main area of interest is bioethics, and in particular ethical aspects connected to molecular biology. Her background is undergraduate studies in biology (molecular biology) at the University of Edinburgh (2002), followed by courses in practical philosophy at Uppsala University, and PhD studies in bioethics. Malin Masterton defended her thesis "Duties to Past Persons: Moral Standing and Posthumous Interests of Old Human Remains" in 2010. After her PhD she did a post-doc at CRB on public opinion of science and animal testing within the framework of the COMBINE consortium followed by a project on disaster victim identification and the role of the dead body.
Supervisors
- Mats G. Hansson, Professor of Biomedical Ethics
- Anna T. Höglund, Associate Professor of Ethics, Senior Lecturer in Nursing Ethics and Gender Studies
Bioetik
Bioetik är ett mångvetenskapligt ämne som sträcker sig från vetenskap till sjukvård. Vi bidrar med kunskap om hur människor förstår allt från riskinformation till vårt medvetande.
Biobanker och register i forskning
Hanteringen av biobanker och register behöver möta juridiska och etiska krav från forskarsamhället, allmänheten och individen.
Hantera oväntade fynd
Hur ska man hantera oväntade fynd i biobanksforskning och genomstudier? Jennifer Viberg Johanssons doktorandprojekt har undersökt argumenten för och mot att ge information till forskningsdeltagare.
Tänker om etik
Varför ställer cancerpatienter upp och testar läkemedel som kanske inte är effektiva på deras egen sjukdom? Och vilket ansvar har forskare om resultat en kan användas till utveckling av biologiska vapen? Här har du en samling texter som kanske inte ger dig svaren, men lite underlag för diskussion. De handlar om forskning och sjukvård. Om det lätta och om det svåra.
Pär Segerdahl tar med dig på en resa genom några av de ämnen som behandlats på Etikbloggen de senaste åren. Han skriver om forskarnas ansvar, om hur det är att delta i forskning och om information och integritetsskydd. Men han skriver också om etik: Vad är det egentligen idag. Här kan du bland annat följa LifeGenedebatten om hur Datainspektionen stängde ner en stor biobank som skapat som en infrastruktur för forskning. Men du kan också läsa om hur man hittar borttappade nycklar och risken med att veta risken.
I den här boken hittar du ett urval av Pär Segerdahls poster från Etikbloggen. ISBN: 978-91-506-2434-2. Boken finns också på engelska: Thinking about Ethics
