Riskinformation

Det är ofta svårt att tolka risker och just därför är riskkommunikation svårt. Människors uppfattning av risk beror på flera saker, till exempel vilken utbildning och vilka hälsokunskaper man har. Men trots svårigheterna behöver vi hela tiden fatta beslut som baseras på riskinformation.

Vi fattar hela tiden beslut som baserar sig på riskinformation. Men risk är både svårt att förstå och svårt att kommunicera. Allmänheten, patienter, beslutsfattare och personal i hälso- och sjukvården måste värdera riskinformation när de bestämmer om de ska använda en viss medicinsk behandling, preventiv metod eller teknologi. Oavsett vilka vi är så måste vi förhålla oss till riskinformation och det är helt avgörande att risker kommuniceras tydligt till hela befolkningen.

Vår forskning är mångvetenskaplig och vi använder metoder från hälsoekonomi, ofta discrete choice experiments (DCE) och best-worst scaling, för att fånga komplexiteten i människors preferenser. De här metoderna bidrar till att bredda vårt perspektiv på riskkommunikation och medicinskt beslutsfattande. Vår kompetens täcker samhällsvetenskap och hälsoekonomi, etik och filosofi, medicin och omvårdnad, och juridik. Därför kan vi ta oss an forskningsfrågor som uppstår i de fält som där våra kompetenser överlappar, som risketik, medicinskt beslutsfattance och riskkommunikation, analys av kostnadseffektivitet, klinisk etik, forskningsetik och medicinsk rätt. 

Vår forskning handlar bland annat om de hälsorelaterade beslut som individer tar när de behöver tolka svåra koncept och förstå risk. Det här är svårt, särskilt när sannolikheterna blir väldigt små. Vår forskning handlar om hur man hanterar genetisk riskinformation, om biobanksforskare ska informera deltagare om bifynd, kommunikation om risk för reumatoid artrit, antibiotikaresistens, hur primärvårdsläkare kommunicerar risk för hjärt- och kärlsjukdom, och människors uppfattningar och preferenser när det gäller risk för hjärt- och lungsjukdomar. Vi arbetar mångvetenskapligt och använder metoder från hälsoekonomi. Vi arbetar med discrete choice experiments (DCE) och best-worst scaling för att fånga komplexiteten i människors preferenser.