Skillnader i hälsolitteracitet och sökande efter hälsoinformation hos svenskar

2022-12-13

Svenskar med begränsad hälsolitteracitet tog inte del av undersökningsresultat i sin elektroniska patientjournal i samma utsträckning som de med tillräcklig hälsolitteracitet. Det visar en nyligen publicerad studie i BMC Public Health av Erica Sundell och Åsa Grauman vid Centrum för forsknings- och bioetik och Josefin Wångdahl vid Karolinska Institutet. Skillnader i hälsolitteracitet kan också leda till ojämlik tillgång till trovärdig och kvalitetssäkrad hälsoinformation.

Världshälsoorganisationen WHO definierar hälsolitteracitet som de kognitiva och sociala färdigheter som avgör individers motivation och förmåga att få tillgång till, förstå och använda information på sätt som främjar och upprätthåller god hälsa. Den digitala utvecklingen inom hälso- och sjukvården gör det viktigt att analysera hur individer med olika nivåer av hälsolitteracitet söker efter och använder digitala källor för hälsoinformation.

Studien tittade på sambandet mellan deltagares grad av hälsolitteracitet och huruvida de tog del av resultat från en hälsoundersökning i den elektroniska patientjournalen. Man studerade också deltagarnas benägenhet att söka efter hälsoinformation på 1177 Vårdguidens hemsida. Deltagare med högre grad av hälsolitteracitet hade nästan dubbelt så hög sannolikhet att ta del av sina undersökningsresultat i den elektroniska patientjournalen som deltagare med lägre grad av hälsolitteracitet. Bland de som sökte upp information för att bättre förstå resultaten från sin hälsoundersökning var de med hög hälsolitteracitet nästan tre gånger så benägna att använda 1177 Vårdguiden som informationskälla.

Erica Sundell. Foto Marika Ljungberg

Studien visar att hälsolitteracitet påverkar beteenden kring uppsökande av hälsoinformation även hos högutbildade, inrikesfödda svenskar (som var överrepresenterade bland deltagarna). Den bidrar också till kunskap om hur digitala tjänster inom hälso- och sjukvården används och att de inte når dem som mest behöver dem.

”Det här är viktiga resultat eftersom det saknas kunskap om befolkningens hälsolitteracitet i Sverige”, säger Erica Sundell, forskningsassistent vid CRB och förstaförfattare. ”Resultaten tyder på att man behöver ta hänsyn till begränsad hälsolitteracitet både i hälsofrämjande arbete och vid förebyggande och behandling av ohälsa i Sverige.”

Läs forskningsartikeln här!

Av Marika Ljungberg

Mer nyheter från CRB

Senast uppdaterad: 2022-01-10