Coronapandemin väcker svåra etiska frågor
2020-05-14
Under coronapandemin ställs många etiska frågor på sin spets. Hur ska vården prioritera bland svårt sjuka patienter? Och hur mycket ska individers rättigheter begränsas? Det handlar om olika etiska perspektiv, menar Anna T Höglund och Jessica Nihlén Fahlquist, forskare vid Centrum för forsknings- och bioetik i Uppsala.
Nyligen tog Socialstyrelsen fram nya riktlinjer för etiska prioriteringar inom vården, som ska användas om covid 19-patienterna blir så många att intensivvårdsplatserna inte räcker till.

inom vården.
– Sjukvården måste alltid göra prioriteringar men det blir förstås extra utsatt i en sådan här extraordinär situation, säger Anna T. Höglund, docent i etik och universitetslektor i vårdetik, som forskar om etiska prioriteringar inom vården.
Det finns tidigare riktlinjer från 1997 som bygger på tre principer. Den första är människovärdesprincipen – att alla människor har samma värde och därför lika rättigheter – vilket också speglas i hälso- och sjukvårdslagen.
– Den säger inget om hur man ska prioritera, men däremot att man inte ska prioritera efter social ställning, kön, etnicitet och inte enbart på grund av hög eller låg kronologisk ålder. Man får heller inte prioritera bort någon på grund av att man själv förvållat sin sjukdom, säger Anna T Höglund.
Störst behov ges företräde
Den andra principen är behovs- och solidaritetsprincipen. Den som har störst behov av vård ska ges företräde och den som inte har så stora behov ska solidariskt vänta. Här ingår också att särskilt se till dem som är svaga i samhället och inte kan göra sin röst hörda. Den tredje principen handlar om att göra kostnadseffektiva prioriteringar och att vårdens resurser ska användas där de gör mest nytta.
I samband med coronapandemin fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram riktlinjer som skulle gälla i just den här situationen. De tillsatte en expertgrupp med filosofer, medicinskt kunniga specialister och Statens medicinsk-etiska råd kopplades också in.
– De nya riktlinjerna utgår fortfarande från de tre gällande principerna, men man vill förtydliga och vara till hjälp för dem som ska fatta de här svåra besluten. Det man har lagt till är tre ganska tydliga prioriteringsgrupper, säger Anna T Höglund.
Olika prioriteringsgrupper
Den första gruppen, som ska prioriteras högst, är personer med svår sjukdom och en förväntad överlevnad på mer än tolv månader. Grupp två är personer med allvarlig sjukdom och förväntad överlevnad på 6–12 månader, kanske på grund av en underliggande sjukdom. Den tredje gruppen, som ska prioriteras lägst, har låg sannolikhet för överlevnad.
– Om det inte kommer att finnas intensivvårdsplatser till alla som behöver det, vill man gå efter vem som har störst chans till överlevnad. Det är ett slags kostnadseffektivt tänkande, säger Anna T Höglund.
Det här är ett stöd för den som ska fatta beslut, men hur gör man om man har tio personer som tillhör grupp ett och det bara finns fem platser?
– Då säger riktlinjerna att man får gå efter biologisk ålder. Det är inte kronologisk ålder, utan man ska väga in hur mycket kroppen och organen klarar av. En 70-åring kan vara biologiskt yngre än en 75-åring eller 80-åring.
Behandling som kan göra nytta
Det här går inte i linje med människovärdesprincipen, menar Anna T Höglund, men det är i linje med kostnadseffektivitetsprincipen. Man sätter inte in en behandling om man inte vet att den verkligen kan göra nytta, konstaterar hon.
– När det finns gott om resurser kan man göra insatser även när man är osäker på hur det ska gå, men när det finns så begränsade resurser som nu blir det en annan situation, då måste vi verkligen prioritera vem som ska få de här platserna.
Finns det förståelse för det här hos patienter och anhöriga?
– I riktlinjerna skriver man att när de här besluten fattas så ska det ske i samråd med patient och närstående. Det finns en önskan att det ska vara en öppenhet i de här besluten. Man har ansträngt sig att göra riktlinjerna kända, så att medborgarna vet på vilka grunder de här besluten fattas.
Riskkommunikation med etiska aspekter

riskkommunikation och folkhälsoetik.
Jessica Nihlén Fahlquist är universitetslektor i biomedicinsk etik och forskar om etiska perspektiv på riskkommunikation och om folkhälsoetik. Hon är nöjd med riskkommunikationen under coronaviruspandemin, eftersom den också lyfter etiska aspekter.
– Det har kommit fram att det handlar om etiska värderingar och värden. Det handlar om sårbara individers rätt att inte skadas och det har varit fokus på individens ansvar. Det har kommit fram att man behöver ställa rätten att inte skadas mot människors rätt att välja och bestämma själva över sin livsstil.
Coronapandemin ställer de folkhälsoetiska frågorna på sin spets, menar hon.
– Folkhälsa bygger ganska mycket på vad etikerna kallar ett utilitaristiskt perspektiv att det är den totala lyckan, och i det här fallet den totala hälsan, som ska maximeras. Samtidigt har man perspektivet att det handlar om människors rättigheter, i det här fallet att inte skadas.
Avvägning mellan olika rättigheter
Folkhälsa är till stor del en avvägning mellan den kollektiva hälsan och individers rättigheter och värderingar.
– Man måste balansera å ena sidan människors rätt att välja själva, åka till Alperna, röra sig utomhus, gå på affären fast man är sjuttio eller vad det nu kan vara och å andra sidan de här sårbara individernas rätt att inte skadas. Man kan höra i riskkommunikationen från regeringen och myndigheterna att man faktiskt balanserar de här värdena mot varandra.
Anna Höglund tillägger att det finns kopplingar till de etiska riktlinjerna inom vården.
– När man uppmanar människor att ta sitt eget ansvar så handlar det mycket om att spara på våra gemensamma resurser, så vi inte behöver göra de här riktigt svåra etiska prioriteringarna. Så de här två frågorna hänger verkligen samman.
Individperspektiv och folkhälsoperspektiv
När man tar fram riktlinjer för prioriteringar blir det ur ett individperspektiv och inte ett folkhälsoperspektiv, men i grund och botten så handlar prioriteringsfrågor om hela samhällets bästa, menar Anna T Höglund och Jessica Nihlén Fahlquist lägger till:
– Det intressanta är att det är två olika argument, det ena är att vi ska spara på samhällets resurser, den kollektiva nyttan, och det andra är att vi ska skydda sårbara individer för att alla individer har en rätt att inte skadas. Det hänger ihop men det är två olika argument som samverkar här.
Centrum för forsknings- och bioetik är ett universitetsövergripande centrum, som undervisar i etik, framför allt forskningsetik, inom alla tre vetenskapsområden vid Uppsala universitet. Centret är placerat vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och har arbetat nära vården ända sedan starten för tjugo år sedan.
Etikronder och diskussioner
De har till exempel gjort etikronder på Akademiska sjukhuset, varit rådgivare till personalen i svåra etiska frågor och haft etikdiskussioner ute i verksamheten.
– I samarbete med dem som jobbar i vården fångar vi upp frågor som är viktiga att forska om i kliniskt förankrad forskning. Vi har försökt att fånga upp frågor som är relevanta för personalen. Vad är det för svåra ställningstaganden de ställs inför? säger Anna T Höglund.
Hennes egen forskning om etiska prioriteringar inom vården är ett exempel, som blivit än mer aktuell i samband med de nya riktlinjerna för covid-19.
– Det här är väldigt svåra beslut att fatta för hälso- och sjukvårdspersonal och det finns risk för etiskt betingad stress. Då kan det vara viktigt att ha möjlighet till debriefing, kanske etikdiskussioner eller uppföljning av något slag. Det är en sådan forskningsfråga som vi har fångat upp när vi har jobbat nära de som är verksamma inom hälso- och sjukvården.
Träna svåra etiska beslut
Jessica Nihlén Fahlquist har ansvar för etikundervisningen på läkarprogrammet, och ser att utbildningen har en viktig roll i att träna blivande sjuksköterskor och läkare på svåra etiska beslut.
– Om studenterna på läkar- och sjuksköterskeutbildningarna diskuterar fall i lugn och ro så övar de upp en förmåga att kunna analysera och se de etiska frågorna som förhoppningsvis hjälper dem i de här svåra besluten som de måste fatta.
Annica Hulth
Mer nyheter från CRB
-
Etiska problem med helgenomsekvensering
Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinisk etik har nyligen publicerat ett uttalande som belyser tre etiska problem med helgenomsekvensering. Tekniken har varit avgörande i att identifiera de genetiska mekanismerna bakom många olika sjukdomar som tidigare varit okända, samt identifiera sällsynta diagnoser. Tekniken används i allt större utsträckning i hälso- och sjukvården för att förbättra diagnostik och behandling. I sitt uttalande pekar Svenska Läkaresällskapet på tre etiska problem, nämligen hur man bör hantera bifynd, oklara fynd och informerat samtycke.
-
Att balansera etik och empati i rekrytering av barn med cancer för forskning
Varje år diagnostiseras mer än 40 000 barn i världen med cancer och forskning inom ämnet är viktigt för att kunna förbättra behandling, överlevnad och livskvalitet för dessa barn. Men att rekrytera barn till forskning för med sig etiska utmaningar. En nyligen publicerad artikel i BMC Medical pekar på behovet av att balansera rollerna mellan barn och föräldrar i gemensamma beslutsprocesser.
-
Lektor i vårdetik sökes
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap söker en universitetslektor i vårdvetenskap med inriktning mot vårdetik inom grundutbildningen på institutionen. Innehavaren av tjänsten förväntas också ha ett nära samarbete med Centrum för forsknings- och bioetik (CRB). Sista ansökningsdag 13 april 2023!
-
Bredda debatten om neurorättigheter
Behovet av system som relglerar neuroteknologier har lett till upprop för nya ”neurorättigheter”. Men förslaget har lett till en livlig debatt. I en ny bok diskuterar flera experter de utmaningar som teknikutvecklingen skapar för befintliga regelverk. Ett av kapitlen har skrivits av Arleen Salles, som anser att vi borde reflektera mer över hur problemen ramas in och mer dialog med allmänheten.
-
Inbjudan till diskussion av ny målbeskrivning för etik på läkarprogrammet
Det nya 6-åriga läkarprogrammet innebär att allmäntjänstgöring ersätts av en bastjänstgöring och att grundutbildningen blir legitimationsgrundande. Universiteten blir ensamma huvudmän för utbildningen, en omställning som ställer höga krav på lärosätena. Just nu pågår ett intensivt arbete med att uppdatera och revidera lärandemoment och målbeskrivningar. En av dem handlar om etikundervisningen på läkarprogrammet. Författarna bjuder nu in till diskussion om målen i en debattartikel i Läkartidningen.
-
Skillnader i hälsolitteracitet och sökande efter hälsoinformation hos svenskar
Svenskar med begränsad hälsolitteracitet tog inte del av undersökningsresultat i sin elektroniska patientjournal i samma utsträckning som de med tillräcklig hälsolitteracitet. Det visar en nyligen publicerad studie i BMC Public Health av Erica Sundell och Åsa Grauman vid Centrum för forsknings- och bioetik och Josefin Wångdahl vid Karolinska Institutet. Skillnader i hälsolitteracitet kan också leda till ojämlik tillgång till trovärdig och kvalitetssäkrad hälsoinformation.
-
Åsa Grauman beviljas fellowship för forskning om hur allmänheten uppfattar risk för cancer
Åsa Grauman beviljas 3 648 000 kronor av Cancerfonden för att studera hur allmänheten uppfattar sin cancerrisk, riskkommunikation och hur de gör avvägningar mellan förändrade levnadsvanor och riskreducering. Anslaget är ett treårigt fellowship.
-
Hur uppfattar vi riskinformation om hjärt- och kärlhälsa?
CRB-forskaren Åsa Grauman tilldelades Riskkollegiets 2022 års pris till en lovande ung riskforskare. Hon tilldelades priset för sin doktorsavhandling om hur människor uppfattar sin risk för att drabbas av hjärtsjukdom och hur människor påverkas av kardiovaskulär riskinformation. På Riskkollegiets årsmöte gav hon ett uppskattat föredrag av sitt arbete, som nu finns tillgängligt på YouTube.
-
Vi söker en doktorand i bioetik med fokus på kostrådgivning och nutritionsbehandling!
Centrum för forsknings- och bioetik söker en doktorand som ska arbeta i ett projekt om etiska dilemman och etisk kompetens vid nutritionsbehandling och kostrådgivning, inkluderande en utvärdering av en utbildningsintervention. Denna tjänst är en av fem doktorandtjänster i Uppsala universitets forskarskola i medicinsk humaniora. Sista ansökningsdag 7:e oktober!
-
Ny lista med 50 tveksamma bioetiska tidskrifter
Tveksamma tidskrifter, så kallade ”predatory journals” är ett problem inom alla akademiska fält. Etikbloggen har under flera år publicerat en lista över tidskrifter som man som bioetiker bör undvika att publicera sig i. Nu finns 2022 års lista tillgänglig!
-
Är du vår nya kommunikatör?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) är en mångvetenskaplig forskningsmiljö med tydlig kommunikationsprofil. Vi leder kommunikationsarbetet i flera internationella forskningsprojekt, samt driver två forskningsbloggar. Vi söker dig som är en driven skribent, tycker om att arbeta i team och gillar när saker går fort. Du kommer att arbeta i projektform och producera innehåll till web, sociala medier och nyhetsbrev som ska passa i olika projektkanaler.
-
Ansvar är en nyckelfaktor för implementering av riktlinjer för behandling av patienter med nedsatt medvetenhet
Nedsatt medvetenhet kommer av förödande hjärnskador. Diagnosen och behandlingen av patienter med sådana sjukdomar, som på engelska kallas disorders of consciousness, väcker många kliniska, men också etiska, frågor. Frågor som forskare fortfarande letar svar på. Nya riktlinjer, både europeiska och amerikanska, ger viktiga rekommendationer för att förbättra både diagnos och behandling för den här patientgruppen. Men enligt Michele Farisco och Arleen Salles finns det fortfarande utmaningar att övervinna, såväl etiska som praktiska.
-
Vi söker en doktorand i klinisk medicinsk etik: inriktning prioriteringar i vården
Centrum för forsknings- och bioetik söker en doktorand som ska arbeta i ett projekt som handlar om den etiska grunden för bedömning av allvarlighet som ett prioriteringskriterium i hälso- och sjukvården. Arbetet innehåller i första hand filosofiska metoder som begreppsanalys och normativ analys. Även intervjuer med vårdpersonal som gör prioriteringar samt enkäter kan förekomma. Välkommen med din ansökan senast 22 april!
-
Indicators and criteria of consciousness for behaviourally unresponsive patients
Patienter med nedsatt medvetenhet, som lider av det som på engelska kallas för disorders of consciousness, får ofta fel diagnos. Särskilt patienter i vegetativt tillstånd. En artikel som nyligen publicerades i BMC Medical Ethics utforskar hur kriterier för att bedöma medvetande hos djur och artificiell intelligens kan vara relevanta, och påverka etiken kring, diagnostik och vård av patienter med nedsatt medvetenhet.
-
Neuroetiken kan ge svar på frågor om etik och reglering av artificiell intelligens
Forskningsfältet kring artificiell intelligens växer stadigt. Precis om antalet riktlinjer som ges ut för att hantera de etiska frågor som uppstår i design, utveckling och användning av AI-applikationer. I en artikel som nyligen publicerades i tidskriften Neuroethics föreslår Michele Farisco, Kathinka Evers och Arleen Salles att en del av de tillämpade etiska frågor som täcks av dessa riktlinjer måste utvärderas med hjälp av begreppsanalys, ett område där neuroetiken kan ge verktyg för att hantera en del av de praktiska utmaningarna kring artificiell intelligens.
-
Empirisk etik ska utforska acceptans för AI i hälso- och sjukvården
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor runt om i världen. Att upptäcka den tidigt är nyckeln för framfångsrik behandling. Forskare utforskar nu hur artificiell intelligens (AI) kan användas för att tolka mammografibilder. Som en del av det nylanserade projektet AICare kommer Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik att använda sig av empirisk forskning för att stötta den etiska diskussionen om att använda AI-baserade verktyg inom hälso- och sjukvården.
-
Ojämlik kunskap om hjärt- och kärlsjukdomar
Trots att många vet om vad som ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar som till exempel hjärtinfarkt, är det inte alla som ser sina egna riskfaktorer. Det visar en ny studie gjord på 423 svenskar i åldrarna 40-70 år, som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Preventive Medicine Reports.
-
Ny professor i medicinsk etik: ”Jag vill vitalisera forskningen i klinisk medicinsk etik”
Den 1 februari tillträder Niklas Juth sin tjänst som professor i medicinsk etik på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, där han kommer att verka även på Centrum för forsknings- & bioetik. Vill du veta mer om rollen, forskningsintressen och ambitionen för forskning och utbildning? Läs Åsa Malmbergs intervju!
-
Niklas Juth tillträder ny lärostolsprofessur i medicinsk etik inrättad av Uppsala universitet & Region Uppsala
Hälso- och sjukvården hanterar etiska dilemman på daglig basis. Både i relation till diagnos och behandling av patienter, men också frågor som rör sjukvårdens organisation och tillgång till vård. Medicinsk etik är ett prioriterat område för Uppsala universitet och Region Uppsala, som tillsammans inrättar en lärostolsprofessur i medicinsk etik vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Den nya professorn kommer också att vara verksam vid Centrum för forsknings- & bioetik. Den 1 februari 2022 tillträder Niklas Juth tjänsten, där han i samarbete med regionen och den Medicinska fakulteten kommer att utveckla arbetet med medicinetiska frågor.
-
Anna T. Höglund ny professor i vårdetik
Den asymmetriska relationen mellan patienter och personal i hälso- och sjukvården är fylld av etiska dilemman. Något som sätter vårdetiken i fokus. Den 1 december 2021 befordras Anna T. Höglund till professor i vårdetik med genusvetenskaplig inriktning. Med det stärks vår också vår profil kring klinisk etik!
-
Policyrekommendationer: Skapa förutsättningar för att bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens
Antibiotikaresistens är ett globalt hot mot vår hälsa och samhällsutvecklingen. Vårt beteende och våra val kan påverka utvecklingen i både positiv och negativ riktning. Den ökande antibiotikaresistensen är därför ett problem som vi alla måste ta ansvar för tillsammans. Ansvaret sträcker sig från förskrivning av antibiotika inom hälso- och sjukvården hela vägen till de produkter vi väljer i livsmedelsbutikernas mejeriavdelningar och om vi ser till att vara ordentligt vaccinerade innan vi reser bort.
-
Vetenskapligt stöd för behandling av barn med uppgivenhetssyndrom
I en studie där 13 barn med uppgivenhetssyndrom ingick såg forskarna att barn som separerades från resten av familjen tillfrisknade. Uppehållstillstånd var inte nödvändigt för att barnen skulle bli friska. Resultaten har presenterats i den vetenskapliga tidskriften European Child & Adolescent Psychiatry.
-
Screen4Care accelererar diagnostik för sällsynta sjukdomar genom genetisk screening av nyfödda & AI
Idag lanseras Screen4Care-projektet. 35 partners har siktet inställt på att förkorta tidsspannet mellan att diagnostiseras med en sällsynt sjukdom och effektiv intervention. Med hjälp av genetisk screening av nyfödda och avancerade analysmetoder som maskininlärning ska projektet spendera 5 år och 25 miljoner euro på att tackla det största hindret för patienter med sällsynta sjukdomar: den långa och invecklade vägen till diagnos. Allt inom ramverket för EU:s och EFPIA:s gemensamma initiativ Innovative Medicines Initiative.
-
European Academic Integrity Week 2021
För att fira Global Ethics Day 2021, den globala etikdagen, organiserar det europeiska nätverket för akademisk integritet (European Network for Academic Intregrity, eller ENAI) en hel vecka med aktiviteter för akademisk integritet tillsammans med Uppsala universitet. I år firas veckan, precis som förra året, med en serie lunchwebinarier den 18-22 oktober. Men med undantag för onsdagen, Global Ethics Day, där lokala aktiviteter premieras. Webinarierna är gratis och alla kan registrera sig!
-
Många underskattar sin risk för hjärt-kärlsjukdom
Svenskarna blir allt mer stillasittande och motionerar allt mindre. Samtidigt lever två miljoner svenskar med hjärt-kärlsjukdom, vilket är den främsta dödsorsaken i Sverige. Ändå underskattar en av tre sin risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en studie baserad på databasen SCAPIS med stöd från Hjärt-Lungfonden.
-
Sveriges 7 medicinska fakulteter överens om obligatorisk kurs i forskningsetik
De sju medicinska fakulteterna i Sverige har kommit överens om att deras personal ska gå en kurs i forskningsetik. Alla forskande och undervisande nyanställda vid vetenskapsområdet medicin och farmaci som anställs i minst ett år ska gå en kurs i forskningsetik under sitt första anställningsår.
-
Otillräcklig information om kliniska prövningar för barn med cancer på YouTube
Föräldrar till barn med cancer letar ibland efter information om kliniska prövningar på internet. Vi vet väldigt lite om vad de hittar. I en ny studie har forskare från Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik analyserat innehållet, kvaliteten och tillförlitligheten hos YouTube-videor om just kliniska prövningar för barn med cancer. Det visar sig att potentiella fördelar var oproportionerligt överrepresenterade. Men riskerna nämndes bara lite kort eller inte alls.
-
51 procent av forskare har gjort avsteg från god forskningssed
En ny undersökning visar att 51% av forskare i Nederländerna gjort avsteg från god forskningssed. Till exempel genom att ge dålig handledning eller ensidigt citera forskning som stöder den egna tesen. Hela 8% har begått oredlighet, som att hitta på eller förvanska sina data eller resultat. Det är alarmerande, säger Stefan Eriksson, föreståndare for Uppsala Universitets Centrum för forsknings- & bioetik, i en kommentar för Vetenskapsradion den 2 september 2021.
-
Så kan vi tänka oss dela vår hälsodata
Sjukvården, forskningsprojekt och myndigheter, men också många företag är beroende av att människor delar med sig av sin hälsoinformation digitalt. I en ny studie har forskaren Jennifer Viberg Johansson undersökt under vilka omständigheter människor känner sig bekväma att dela sådan information.
-
Policyrekommendationer: Informera om risk för hjärt- och kärlsjukdomar
Alla hälso- och sjukvårdsinsatser ska göras efter noggranna avvägningar om nytta och risk för individen. Men experter och allmänhet har ibland olika syn på vad nyttan faktiskt är. Genom att undersöka vilka grupper som gynnas av insatserna kan de riktas mot särskilt sårbara grupper och individer. I vår nylanserade serie med policyrekommendationer berättar Åsa Grauman om hur man på bästa sätt kan informera allmänheten om risk för hjärt- och kärlsjukdom.
-
Preferensforskare sökes för projekt om genetisk screning av nyfödda
Vi söker en forskare på heltid för ett projekt om vilka preferenser föräldrar och hälso- och sjukvårdspersonal har när det gäller genetisk testning och screening av nyfödda. Tjänsten ingår i ett tvåårigt internationellt forskningsprojekt. Sista ansökningsdatum 19 juli!
-
Lyssna på patienterna i läkemedelsgodkännanden!
Patienterna vill få sina röster hörda och beslutsfattarna vill lyssna. Men de har inte haft verktygen. Preferensstudier kan vara just det verktyg som behövs för att kunna ta hänsyn till patientperspektivet i beslutsprocesser. Karin Schölin Bywalls avhandling utforskar när och hur man kan använda patienters preferenser som underlag för läkemedelsgodkännanden. Hon försvarar avhandlingen den 12 maj 2021.
-
Var tredje underskattar risk för hjärtinfarkt
Var tredje person underskattar risken för att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Många är bra på att förstå risken och riskfaktorer när det gäller andra, men kunskapen sätts ur spel när det handlar om dem själva. Det visar en ny studie från Uppsala universitet.
-
Vi söker en preferensstudie-postdoc!
Vi söker dig som vill arbeta i ett fem-årigt internationellt forskningsprojekt som syftar till att studera föräldrars och hälso- och sjukvårdspersonalens preferenser gällande screening och genetisk testning av nyfödda för sällsynta diagnoser samt försök att identifiera patienter med symtom via deras elektroniska medicinska journaler och en algoritm. Hur informationen uppfattas kommer att undersökas med ett instrument som mäter Empowerment.
-
Påverkar pedagogiska verktyg patienters preferenser?
Att veta hur patienter gör avvägningar mellan risk och nytta är användbart i beslutsfattande om till exempel vilka läkemedel som utvecklas, vilka som ska bli tillgängliga för patienter och vad de ska kosta. Efterfrågan på patienters preferenser ökar kontinuerligt. Men för att vara användbara i beslutsprocesser behöver preferenserna som samlas in i preferensstudier komma från informerade deltagare. Ofta används pedagogiska verktyg för att se till att deltagarna får den information de behöver. En nypublicerad artikel avslöjar att de pedagogiska verktygen ibland påverkar patienters preferenser.
-
Kampen mot antibiotikaresistensen: Vi kan bli bättre!
I skuggan av Coronapandemin väntar nästa globala hälsokris: antibiotikaresistens. Redan idag är resistens ett av de största hoten mot global hälsa, och hotar vår tillgång till säker mat och utvecklingen av samhällen i stort. Vem som helst kan drabbas av effekterna, oavsett hur gamla vi är eller vilket land vi bor i. Å ena sidan uppstår resistens hos bakterier ibland oavsett vad vi gör, å andra sidan kan vi skynda på processen genom att använda antibiotika på ett oansvarigt sätt. Den 15 mars försvarar Mirko Ancillotti en avhandling om vilka drivkrafter människor har i sitt användande av antibiotika och hur vi kan uppmuntras att bli mer ansvarsfulla.
-
EU-projektet ENLIGHTENme ska utforska hur städers belysning påverkar hälsa och välbefinnande
Att se till att stadsmiljön är välbelyst har länge stått på europeiska städers prioriteringslista. Men med en växande världsbefolkning och ökande urbanisering utsätts vi för elektriskt ljus om nätterna. Både utomhus och inomhus. Det här kan ha skadlig effekt på våra sömnvanor, på vår hälsa och vårt välmående. ENLIGHTENme, ett projekt finansierat av EUs Horisont 2020-program med 22 partners i tio länder, ska ta fram stöd och verktyg som beslutsfattare kan använda för att planera ljussättningen i stadsmiljö på ett sätt som främjar folkhälsan.
-
Är du vår nästa Professor i medicinsk etik?
Centrum för forsknings- & bioetik stärker sin kliniska profil och rekryterar just nu en professor i medicinsk etik: Ett tvärvetenskapligt forsknings- och undervisningsämne som kritiskt, analytiskt, och empiriskt studerar etiska och moraliska aspekter av biomedicinsk forskning och klinisk praxis. Vi vill se din ansökan senast 31 mars!
-
EU-projektet Neurotwin ska ta fram ny behandling mot Alzheimers sjukdom
Personliga hjärnmodeller kan ge nya neurovetenskapliga insikter, minska osäkerheten i diagnoser och lägga grunden för behanlingsgenombrott. Det är vad projektet Neurotwin hoppas bidra till. Genom att förena elektromagnetism och fysik ska de bidra till ny behandling av Alzheimers sjukdom. Manuel Guerrero och Kathinka Evers, båda verksamma vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- och bioetik, ansvarar för det neuroetiska och filosofiska arbetet i projektet.
-
Ingen data, ingen policy: Nytt projekt ska öka jämställdheten i 7 europeiska forskningsorganisationer
Ett nytt europeiskt projekt lägger grunden för strukturella förändringar som krävs för att öka jämställdheten forskningsmiljöer. MINDtheGEPs, där GEP står för jämställdhetsplaner, kommer under fyra år att skapa god praxis och identifiera åtgärder som minskar klyftorna mellan män och kvinnor på sju universitet och privata forskningsinstitut i Europa. Tillsammans med förlaget Elsevier bidrar Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) med expertis inom forskningskommunikation.
-
Season's Greetings from CRB
2020 blev inte alls som vi hade förväntat oss. Vi är glada att ha kunnat bidra med vårt kunnande i att informera diskussionen om vacciner och prioriteringar i vården. Nu ser vi fram mot nya projekt, publikationer, nya samarbeten och ett gott nytt 2021! Vi hoppas ockås att du vill hålla kontakten med oss genom Etikbloggen!
-
Pandemi – beslutsfattande, kommunikation & vaccination: Vi ses på Smers etikdag 2020!
Etiska vägval genomsyrar såväl beredskapen inför en pandemi som kampen mot smittan. Smer, Statens medicinsk-etiska råd, ordnar en digital etikdag 2020. I år består den av tre webbinarier, all med pandemi som genomgående tema. Vår Jessica Nihlén Fahlquist kommer att delta i sessionen om vaccin mot Covid-19.
-
Kommunicera om genetisk risk: etiska, sociala & psykologiska frågor
Medicinsk forskning hittar hela tiden nya sätt att identifiera genetiska variationer och att länka dem till sjukdomar och läkemedelsbehandlingar. Mängden information som forskningen producerar bara ökar, men det finns fortfarande frågetecken kring hur den här informationen ska hanteras. Forskarna som deltog i Mind the Risk-projektet som koordinerades från Centrum för forsknings- & bioetik har publicerat sina fynd i en antologi om genetisk riskkommunikation.
-
Akademisk integritet i fyra webbinarier!
Centrum för forsknings- och bioetik står som värd för fyra lunchwebbinarier tillsammans med European Network for Academic Integrity (ENAI) under den europeiska veckan för akademisk integritet 19-23 oktober! Vi ordnar ett webbinarium för varje arbetsdag under vecka 48, utom onsdagen (21 oktober) när vi hoppas att man vill fira Global Ethics Day på sin lokala institution.
-
Ett nytt sätt att skräddarsy behandling av akut myeloisk leukemi
Med hjälp av biomedicinska analyser, en ny algoritm samt patienters preferenser kommer forskare i Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Finland och Sverige att under 3 års tid utveckla nya behandlingar för akut myologisk leukemi, en typ av cancer där personlig behandling inte tidigare har funnits tillgänglig.
-
Våra kulturbundna hjärnor
Våra hjärnor påverkas av våra sociala och kulturella miljö. De kulturella avtryck som förvaras i hjärnan styr utvecklingen av den. Vår omgivning lämnar viktiga spår. Men kan vi göra ett bättre jobb? I en ny publikation diskuterar Kathinka Evers om vi kan vara 'epigenetiskt proaktiva' och anpassa sociala strukturer för att gynna hjärnans utveckling.
-
Kan tid och rum vara länken mellan hjärnan och sinnet?
Ett av naturens sista vetenskapliga mysterier är frågan om hur neural aktivitet förvandlas till mental aktivitet. Hittills har forskare främst undersökt hur hjärnan beter sig i vissa situationer, under kortare tid. Nu föreslår Georg Northoff, Soren Wainio-Theberge och Kathinka Evers att det som saknas är en djupare förståelse av hjärnans aktivitet i rum och tid under längre perioder.
-
Skynda långsamt mot coronavaccinet
Ett sprillans nytt virus, första pandemin i modern tid och det första vaccinet väntas vara godkänt i januari eller februari 2021. Det har gått ett år. Kan de ens gå så fort? Och vad kan konsekvenserna bli om vi inte skyndar tillräckligt långsamt? Jessica Nihlén Fahlquist intervjuas i Sveriges Radios Vetenskapsradion På djupet.
-
Forskare behöver allmänhetens förtroende för att kunna dela genomisk data
Genetisk forskning bygger på att grupper kan dela data med varandra, både nationellt och internationellt. I dagarna publicerades den hittills största studien av allmänhetens inställning till forskningen och att dela genetisk information i American Journal of Human Genetics. Ifall allmänheten saknar förtroende för vem forskarna delar data med kan det få konsekvenser for genetisk forskning. Mindre än hälften av de som besvarat enkäten säger att de vill dela sin genetiska information för att användas i mer än ett syfte. Det skickar ett tydligt budskap till forskarna att börja bygga förtroende hos allmänheten.
-
Tilliten till vaccin kan skadas av det ryska utspelet
Bristande transparens i forskningen kring det ryska vaccinet mot Covid-19 kan påverka tilliten till myndigheter och vaccin. Men det ryska vaccinet väcker också andra frågor, som hur man egentligen bör förhålla sig till forskning från mindre demokratiska länder?