Ny bok om reglering av biobanksforskning

2015-02-24

Biobanksforskning och genomisk information håller på att förändra hur vi ser på hälso- och sjukvården. Det väcker frågor om hur vi ska reglera både forskning och sjukvård. I en bok som kom ut nyligen på Springer förlag höjer flera författare en kritisk röst.

Det är snabbare och billigare än någonsin att sekvensera hela genomet. Forskningen utmanar våra värderingar. Farmakogenomik och förhoppningar om att kunna anpassad medicinska behandlingar i framtiden utmanar våra värderingar. Det har alltid varit svårt att reglera genomforskning, men nu börjar dessutom gränserna mellan vad som är medicinsk forskning och vad som är klinisk praxis att suddas ut. Sekvenseringsplattformar för forskning har plötsligt börjat få diagnostiskt värde för verkliga patienter. Så vad gör vi nu?

Deborah Mascalzoni är en av de seniora forskarna på CRB och redaktör för boken Ethics, Law and Governance of Biobanking som publicerades nyligen av Springer förlag. Hon säger att vi inte kan hålla isär kliniska applikationer och forskning längre. Men att den skillnaden försvinner är en stor utmaning för de riktlinjer och etiska regler som vi har idag. I boken finns en översikt över de regleringar biobanksforskare i västländer har att förhålla sig till idag. Men flera av författarna kritiserar också det systemet.

- Det är många frågor som vi fortfarande behöver hitta lösningar på. Till exempel hur forskare ska dela prover och data över nationsgränser. Men vi behöver också lista ut några av de mer grundläggande sakerna. Till exempel hur vi utformar samtycken som är etiska. Boken adresserar bland annat de frågorna, berättar Deborah Mascalzoni.

Boken har en underliggande kritik av regleringssystemen som börjar bli mer och mer komplexa och ogenomskinliga. Just nu pågår en del internationella ansträngningar för att bygga system som kan möta utmaningarna. Men enligt en del av författarna är det kanske dags att stanna upp och tänka till lite innan vi skapar ännu mer policy.

I ett av kapitlen har doktoranden Jennifer Viberg undersökt argumenten för och emot att ge information om oväntade fynd i biobanksforskning. Enligt henne behövs det mer empirisk forskning för att ta reda på om folk faktiskt vill veta. Men hon anser också att det behövs kritisk granskning av vad själva konceptet genetisk risk innebär innan vi börjar ge forskningsdeltagare information:

- Det är svårt att jämföra genetisk risk med att faktiskt ha en sjukdom. Det är inte alltid tydligt hur stort det prediktiva värdet av oväntade fynd är. Därför anser jag att det behövs lite mer tankearbete innan vi börjar utforma policy i de här frågorma, säger Jennifer Viberg.

Deborah Mascalzoni anser att biobanksforskare har ett moraliskt ansvar för att sätta sin forskning i relation till de normer och värderingar som vi delar i samhället. Enligt henne handlar forskningsetiken inte bara om att bioetiker skriver riktlinjer som andra ska följa. Etik är något som vi praktiserer både genom diskurser och de ramverk som regleringen skapar.

- Om etiken är en del av den diskursen i samhället så blir etikprövning en arena där forskare kan diskutera sina projekt istället för en börda för den, och en byråkratisk övning för kommittéerna, säger Deborah Mascalzoni.

Om boken

Ethics, Law and Governance of Biobanking ger en översikt av den befintliga reglerinen av biobanskforskning i västländerna. Boken presenter också ny etisk och juridisk forskning om biobanker och föreslår anpassad översyn på biobanksområdet.

Bland författarna finns, bland andra, flera forskare från CRB: Jennifer Viberg, Mats G. Hansson, Pär Segerdahl, Linus Johnsson, Stefan Eriksson, Jane Reichel och Anna-Sara Lind.

Mascalzoni D (ed), Ethics, Law and Governance of Biobanking, Springer, National, European and International Approaches Series: The International Library of Ethics, Law and Technology, Vol. 14 2015, VI, 277 p.

More biobank related news